Är Halmstad Gislaved kommuns Las Vegas? Dit vi västboende smålänningar eskapistiskt och mekaniskt driver mot varje sommar för att häda? I Halmstad är det garanterat att man springer på någon hemifrån. Om inte på stranden så på After beachen, Bulls, shotluckan, korvgubben, kissandes nere vid Nissan eller Boom boom room. Under sommaren 2014 sprang jag inte in i den där personen, men vi träffades åtminstone under någorlunda spontana omständigheter.
Mina polare hade tröttnat på Östra stranden efter ett par timmar. Det var stekhett. De begav sig för att köra gokart. Jag stannade kvar ensam. Jag hade under en vecka eller två skrivit med en. Jag fann den här en intressant och kände till att en befann sig i närheten.
Blygsamt hade jag frågat om en ville göra mig sällskap, något som bejakades. Den ursprungliga nyfikenheten förbyttes mot nervositet som sedan blev av självkritisk karaktär. Varför bar jag ett par röda fotbollsshorts som badbyxor och varför hade jag inte smort in mig ordentligt?Nåja, grandiost uppenbarade en sig. Medan mina polare girade gokartbilar, fördes en lättsam konversation högt upp på vallen. Det flöt på. När en sedermera begav sig vidare mötte jag upp polarna. Wilton hade vunnit gokarten, men jag var vinnaren. Jag tackade Halmstad för den dagen och åkte hemåt. Senare under dagen fick jag ett kik-meddelande som löd "Det får vi göra om". Det gjorde vi.